Life is good.

Ja, vad ska man säga? Jag har det hur bra som helst, nästan lite overkligt. Får man ha så här roligt?

I lördags skulle jag hänga lite i central park. Det var mängder med folk och när jag strosat runt en stund så såg jag en folksamling och det visade sig att det var ett gäng streetdansare som uppträdde, galna sådana! Den stora finalen bestod av att en kille skulle hoppa över 6 personer som stod på en rad och självklart blev jag uppdragen ur publiken för att vara en av dom! (Finns på film ska se om jag får upp det här eller på fejjan) Sen blev det lite mys i parken med en bok.


På kvällen gick vi ut, jag, Johanna, Kassie (som vi bor med just nu, vi gick i Umeå ihop för evigheter sen!) och Jee Hye, den koreanska tjejen som jag och Johanna ska bo med snart. En kul kväll! Skilde sig lite från Kalles hehe (jepp nyskorna åkte på, men sen av senare på kvällen, så jäkla ont i fötterna haha, som tur var hade Kassie ett par sandaler med sig. Men det är väl bara att öva)


Igår åkte jag, Emma, hennes pojkvän och en vän till honom till ett ställe som heter Mountain Creek Water park. Det var lite mer än en timmes bilfärd från NY. En stoooor park med galna vatten-åkattraktioner. Kändes uramerikanskt. Är fortfarande hög på endorfiner!


Efter en lite stressad bilfärd hem så sprang jag direkt in på en teater för att se en studentföreställning där min vän Risa var med. Jag lärde känna Risa när jag var här förra gången, vi gick på skolan tillsammans. Vi har inte setts på 3 år! Så det var himla fint att träffa henne igen. Föreställningen bestod av olika en mängd olika nummer allt från balett till street. Några var säkert professionella eller åtminstone semi-professionella men det som gjorde mig lycklig var att se den enorma dansglädje som alla utstrålade. De som var på en "lägre" teknisk nivå tog igen det med en underbar utstrålning. 3 dar i NY och jag fick ett härligt bevis på vad dans handlar om; glädje. Tänk er människor 40 plus som dansar balett (och uppträder med det) för att det är vad de älskar att göra! Detta är kanske en av de största dansskillnaderna mellan NY och hemma, här kan och får alla dansa och ingen dömmer nån annan. Gud nu, vill jag att skolan ska börja! Min kropp skriker efter att få dansa. Börjar först om en vecka....men jag lär ju hitta på saker att göra tills dess.

Dags att ge sig ut i värmen, ca 30 grader!

Puss!

NY-runt på en dag.

Vaknade 5 igår, smått förvirrad av tidskillnaden. När Johanna vaknat tog vi oss ut för en frukost på Starbucks (inte så veganvänligt tyvärr, men sojamjölk har dom). Sen var det dags att uppleva denna underbara stad och första målet var självklart; Central Park. Det var ett kärleksfullt återseende! Efter att ha hängt där ett tag kände jag ett sug efter Times Square, så från lugnet till kaoset. Men jag gillar både och!



Tog tunnelbanan ner till Union Square där jag visste att det skulle finnas ett matstånd med veganmat, Body and Soul hette det. Köpte nån form av kall pirog med tofu. Borde ju ha nån form av betygskala....hmm, 1-5 kanske. Den här maten får en 3:a.


Min vän Emma från Skellefte har också nyss anlänt till NY (ska vara här ett å!r) så jag mötte upp med henne, gick till Starbucks (dom kommer tjäna cash på mig...) och sen till Central Park. Ah, sånt liv man lever! :D Vi gick sen och käkade med hennes pojkvän Christian och en vän till honom. Trevligt! En typisk sak med NY är hur lätt det är att möta nya människor, det är underbart!

Jag och Emma tog oss sedan till 14st för att kolla på joggingskor. Jag kom hem med ett par svinhöga pumps, hur gick det till...? Så jävla SATC haha


På vägen hem åkte jag lite för långt, lite lost och själv i Harlem på kvällen.... Bra jobbat Carro! Men det var lugnt (oroa dig inte mamma) gick en stund, en kille försökte ragga på mig. Jag försökte vara trevlig och bonda lite (man vill ju inte vara otrevlig in the ghetto), han gillade mitt hår och jag sa att det var lite afro...han tyckte nog att jag var lite konstig haha. Lyckades ta mig vidare utan att ha lämnat ut mitt nr. Sen var jag lite mer lost så jag tog en taxi och det visade sig att jag var nära hemma, men mina fötter hade gett upp på grund av skoskav så det var värt pengarna.

Är nöjd med att jag lyckats få in mycket NY på en dag. Sammanfattning: starbucks, central park, times square, nya människor, skor.

Tack ni fina människor som läser och kommenterar, det värmer!

Love!

In the ghetto

Nu är jag verkligen här. Herregud, känslorna som infann sig när planet gick ner för landning och New Yorks skyline uppenbarade sig....darrande underläpp och tårar i ögonen. Fick behärska mig haha Lycka! Jag kan inte förstå att jag är här! Och det fantastiska/läskiga är att det känns som att jag kommit hem...

Så rent praktiskt, vad händer? Jo, efter en seg flygresa med helt ok veganmat landade jag på Newark, New Jersey. Köade en bra stund för att komma igenom passkontrollen, jag var oväntat lugn faktiskt, jag hade ju ändå mina papper i ordning och USA gillar mest att skrämmas, när det väl kommer till kritan så är det inte så mycket krångligheter trots allt. En bussresa och jag hoppade av mitt på Times Square ( med ett gigantiskt leende på läpparna trots toktung väska). Btw, det är varmt här! Ca 27 grader idag! Lyckades få tag på en yellow cab som körde mig till Harlem. In the ghetto! Nä, inte så farligt faktiskt (men det är ju en riktigt bra Elvislåt). När jag kliver ur bilen möts jag av min fina Johanna, åh, det är underbart att få vara här med henne! Går ut direkt och köper lite kinamat (take away i pappersförpackningar såklart) och Johanna hade förberett med välkomstvin. Ungefär där är vi nu. Lyssnar på Empire State of mind, ahhh life is good!

Kommer nog vara i ett lyckorus ett par dar, eller kanske veckor!

Tidsskillnaden börjar ta ut sin rätt. Kan knappt vänta på att få vakna upp imon! Puss och kram!

Dagen före.

Jag tänkte att en blogg är ett bra sätt att hålla folk uppdaterade, so here it is!

Imon! Helt galet!! Vet inte riktigt hur jag ska kunna förklara hur det känns, kanske som en positiv ångestattack, det känns i hela kroppen och själen. Fast på ett bra sätt. 3 år av längtan är äntligen över!

Väskan är packad, jag lider av rätt kraftig övervikt...

De senaste dagarna har jag haft möjlighet att träffa en massa av de fina människor som finns i mitt liv. Om jag skulle dö i en flygolycka imon så skulle jag iallafall dö lycklig! Och på tal om att flyga; 8,5 h. Hoppas att jag hamnar bredvid någon trevlig människa för jag tror inte att jag klarar av att sitta tyst så länge.

Har två av de jobbigaste avskeden kvar; min kära mamma som följer mig till flygplatsen och kanske det jobbigaste, jo ni vet alla: Luffe! Hur ska jag klara mig i 3 månader och 3 veckor utan min älskade Puff? Buhu.

Ska se om det går att sova en sväng, familjens hund ligger redan på plats så det är bäst att jag också kryper ner.

Kärlek!

provar

hsdagshdghsadhgshj

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0