Balettfunderingar.

Under de senaste månaderna har jag inte alls tagit så mycket balett som jag hade velat men jag har regelbundet tränat floorbarre och tar balettklasser då och då. (Ska bli mer regelbundet det också om/ när min kära fot, som jag förtillfället isar, blir bättre ) Trots detta så finns det lite att säga kring att träna balett i NY så här kommer en lista:

1. Många lärare har ett imponerande CV både som dansare och lärare. Trots detta så skulle jag inte säga att alla av dom är speciellt imponerande som lärare. Visst de vet hur man gör roliga, dansanta och oftast komplicerade kombinationer men flera lärare som jag har tagit undervisar inte enligt mig, de ger inte personliga rättningar och de verkar inte se eleverna. Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag till om detta men det här är ju ingen examinationsuppgift a la' danslärarutbildningen så jag avbryter men återkommer kanske till detta nån annan gång.
2. Det spelar ingen roll vem du är, alla kan gå och ta balettklasser. Vilket innebär att det ibland är en fin blandning av folk på klasserna. Jag tycker det är härligt med människor som struntar i vad andra tycker och gör vad de vill för att de i det här fallet älskar att dansa balett.
3. Igår var det en man på min balettklass som hade vita trikåer, härligt genomskinliga så man kunde se hur suspensuaren satt som en smäck mellan skinkorna.
4. Jag blir ibland galen på att de allra flesta tjejerna är så smala. Nej, inte anorektiska men det många kommer från en balettbakgrund och har en "traditionell" balettkropp. Det är kanske på sin plats att säga här att jag anser att alla kan dansa balett oavsett storlek och jag har ingen önskan om att väga 45 kilo. Men det vore också en lögn om jag sa att det inte påverkade mig. Framförallt dagar då jag känner att jag inte gör bra i från mig, då tekniken känns kass. Då är det lätt att istället kritisera sin kropp. Men man har bara fått en kropp och den ska man vara rädd om!
5. Det finns verkligen två sidor av att hamna mellan två riktigt duktiga dansare när man står vid stången. Det positiva är att man inspireras och också kan kopiera (vilket inte är fusk utan faktiskt ett väldigt bra sätt att lära sig :) Det negativa är att man känner sig lite malplacerad, som att man låtsas vara en ballerina haha. Tur att det positiva överväger.
6. Oavsett om läraren är, enligt mig, en bra pedagog eller inte så är balettklasserna här så dansanta! Det är härligt att faktiskt få dansa balett och inte bara traggla teknik och nåt enstaka litet hopp...
Och när vi ändå är inne på balett så var jag och fina Emma och såg Black Swan förra veckan! Riktigt bra, även för er som inte är intresserade av balett. (om nu nån som inte är intresserad skulle ha orkat läsa så här långt...)
Så, lite tisdagstankar om balett! Nu ska jag nog ta mig en liten nap innan det är dags för pilates.
puss och kärlek!

Kommentarer
Postat av: Pia

Ser fram emot morgondagens inlägg om "Pilates i NY".



Tycker ändå att det är trist att höra att lärarna du haft inte undervisar (rättar osv) eftersom det är precis det jag tycker är så himla bra med lärarna på DNA. Dom är ju verkligen engagerade i eleverna, ser alla, petar, visar vad dom vill osv. Jag har lärt mig så otroligt mkt där!



Nu har jag ju inte tagit balett där på länge, men vad jag minns var även dom lektionerna väldigt lärorika.



Kanske är det fler balettproffs som går på samma klasser som du och som inte vill ha korrektioner?



Jag hoppas du hittar någon lärare som är mer din stil i undervisningsmetod och som ändå behåller det dansanta på klasserna!



Och ballerinor - hur läskiga är inte dom? Dom där långa, smala, seniga sakerna? Det är som att de kommer från en annan värld!

Bry dig inte om dom! Visst i balett kan det ju förstärka linjer osv, men det är inte snyggt på riktigt att vara så smal. Så blunda för dom du och fortsätt njuta av att dansa balett i New York!



Kramar

2011-02-01 @ 21:41:28
URL: http://piabur.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0